LegalizeKyrkolag (1992:300)
Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkotillhöriga. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma.
Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:1211).
16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
1 §
Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.
2 §
För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.
3 §
När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 § första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap. 5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
4 §
I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 5--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 § 3.
Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972:
704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.
Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:296).
17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar
1 §
I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Lag (1995:296).
Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. Lag (1995:296).
2 §
Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs. Lag (1995:296).
3 §
Kyrkorådet skall särskilt
bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman,
ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars skall skötas av någon annan,
ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning,
verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall skötas av någon annan,
ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd,
verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kontakter med församlingen, samt
i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har överlämnat till rådet.
Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas inte första stycket 1, 3--6 och 8. Ett sådant kyrkoråd får dock ha hand om informationsverksamhet i församlingen. Lag (1995:296).
4 §
Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar ankommer på rådet.
Kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1995:296).
Ledamöter och ersättare
5 §
Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden.
Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande om förordnandet.
Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd, skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara ersättare. Lag (1995:296).
6 §
Andra ledamöter än de som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:296).
7 §
Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall andra ledamöter än de som avses i 5 § och ersättare utses genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.
I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om
indelning i valdistrikt,
valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
utseende av ersättare, samt
förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrkorådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare. Lag (1995:296).
8 §
Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio.
För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.
När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare. Lag (1995:296).
9 §
Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Lag (1995:296).
10 §
Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse mellan församlingarna.
Varje församling skall välja minst en ledamot.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling. Lag (1995:296).
Valperiodens längd m.m.
11 §
Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet. Lag (1997:167).
12 §
Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1995:296).
13 §
Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportionellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47 kap. 26 §. Lag (1995:296).
Ordförandeskapet
14 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande.
Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.
Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.
Till dess kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den som är äldst företräde. Lag (1995:296).
15 §
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället vara ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Lag (1995:296).
När sammanträdena skall hållas
16 §
Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296).
Kallelse till sammanträdena
17 §
Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid lämnas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett lämpligt sätt.
Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sä skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet. Lag (1995:296).
18 §
Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla
en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,
ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,
en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,
en anställd hos församlingen, eller
en särskild sakkunnig.
Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna men inte i besluten, om rådet beslutar det. Lag (1995:296).
Ersättarnas tjänstgöring
19 §
I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige.
Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden. Lag (1995:296).
Beslutförhet
20 §
Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Lag (1995:296).
Jäv
21 §
En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall kyrkorådet snarast besluta i jävsfrågan.
Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkorådet inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom kyrkorådet avgör ärendet. Lag (1995:296).
22 §
En förtroendevald eller en anställd hos församlingen är jävig, om
saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (1995:296).
23 §
Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
Jäv enligt 22 § 4 skall inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (1995:296).
Ärendenas avgörande och protokollet
24 §
I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om justering tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 30--33 och 41--46 §§. Protokollet får dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot. Lag (1995:296).
Framställningar till kyrkorådet m.m.
25 §
Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till rådet tas emot.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning. Lag (1995:296).
Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses
26 §
Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt. Lag (1997:167).
27 §
Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 26 §.
Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse
ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,
elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §. Lag (1995:296).
Reglemente och delegering
28 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet. Lag (1995:296).
29 §
Kyrkorådet får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos församlingen att besluta på rådets vägnar i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden, dock inte i de fall som avses i 30 §. Lag (1995:296).
30 §
I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
framställningar eller yttranden till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman liksom yttranden med anledning av att beslut av kyrkorådet i dess helhet eller av fullmäktige eller stämman har överklagats,
ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och
vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
Lag (1995:296).
31 §
Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 29 § skall anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske. Lag (1995:296).
32 §
Kyrkorådet får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som rådet har utsett att besluta på dess vägnar i ärenden som är så brådskande att rådets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid rådets nästa sammanträde. Lag (1995:296).
33 §
Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt någon som har en ledande ställning inom församlingen att fatta beslut, får rådet överlåta åt denne att i sin tur uppdra åt någon annan anställd inom församlingen att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till den som har delegerat. Lag (1995:296).
34 §
Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt en anställd att besluta på rådets vägnar, får rådet uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar rådets tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslut fattas.
Kyrkorådet får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar rådets tjänster har tillstyrkt beslutet. Lag (1995:296).
35 §
Föreskrifterna i 28--34 §§ tillämpas också på direktvalda kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i stället avse kyrkorådet. Lag (1995:296).
Tillsättning av nämnder
36 §
För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12--25 §§, 26 § tredje stycket och 27--34 §§. Lag (1995:296).
Handläggningen av vissa ärenden
37 §
Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon annan nämnd skall
ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av någon annan nämnd,
handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda någon annan nämnd. Lag (1995:296).
Närvarorätt vid sammanträdena m. m.
38 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet.
Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.
Om kyrkorådet har uppdragit åt ett sådant utskott som avses i 29 § att besluta i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden har kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket alltid rätt att närvara och delta i överläggningen när sådana ärenden behandlas.
I sådana fall som avses i andra och tredje styckena har kyrkoherden rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Lag (1995:296).
39 §
I en församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas föreskrifterna i 38 § första stycket. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår. Lag (1995:296).
Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd
40 §
Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av mars månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. Lag (1995:296).
18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter
1 §
Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.
I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
Ledamöter och ersättare
2 §
Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall domkapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.
Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelegerades ordförande om förordnandet.
3 §
Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av kyrkofull- mäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.
Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet genom minst en ledamot eller ersättare.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkorådet och övriga nämnder i kyrklig samfällighet
4 §
Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:
17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m.,
17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträdena m. m.
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.
Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.
Lag (1995:296).
19 kap. Ekonomisk förvaltning
1 §
Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Lag (1995:296).
Medelsförvaltningen
2 §
Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Lag (1995:296).
Budgetens innehåll
3 §
Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår. Lag (1995:296).
4 §
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret.
I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Lag (1995:296).
5 §
Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads utgång.
Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär skatt för inkomst under det följande året.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till rådet. Lag (1995:296).
6 §
Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget görs upp. Lag (1995:296).
7 §
Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före november månads utgång.
Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång.
Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda skäl till det. Lag (1995:296).
8 §
Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då budgeten skall fastställas.
Platsen där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296).
Utgiftsbeslut under budgetåret
9 §
Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. Lag (1995:296).
Förbud mot pantsättning
10 §
Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Lag (1995:296).
Räkenskapsföring och redovisning
11 §
Kyrkorådet och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast till rådet skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. Lag (1995:296).
12 §
När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning.
Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redovisning till de församlingar som har utsett rådet. Lag (1995:296).
13 §
I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser.
Årsredovisningen skall också omfatta sådan kyrkokommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Lag (1995:296).
14 §
Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Lag (1995:296).
15 §
Årsredovisningen skall lämnas över till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni året efter det år som redovisningen avser. Lag (1995:296).
16 §
Årsredovisningen skall godkännas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. Det bör inte ske innan kyrkofullmäktige eller kyrkostämman enligt 20 kap. 14 § andra stycket har beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).
17 §
Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då årsredovisningen skall godkännas.
Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296).
18 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige eller stämman.
19 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Lag (1995:296).
20 §
Särskilda föreskrifter finns om
vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,
förvaltning av medel som myndigheter har särskild tillsyn över, samt
kollektmedel. Lag (1995:296).
Kyrkliga samfälligheter
21 §
Föreskrifterna i 1--20 §§ tillämpas också på kyrkliga samfälligheter. Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.
Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296).
20 kap. Revision
1 §
Under de år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige eller kyrkostämman välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.
Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1997:167).
2 §
Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. Lag (1995:296).
3 §
Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Lag (1995:296).
Jäv
4 §
Den som är redovisningsskyldig till församlingen får inte
vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten,
delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan verksamhet, eller
delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheen.
Föreskrifterna i första stycket gäller också make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag (1995:296).
5 §
Trots föreskrifterna i 4 § får enskilda förtroendevalda i kyrkofullmäktige mot vilka anmärkning kan riktas enligt 13 § delta i fullmäktiges överläggningar när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvarat för behandlas.
Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan nämnd får också delta i kyrkofullmäktiges överläggningar när verksamhet inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige. Lag (1995:296).
Revisorernas ställning
6 §
Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Lag (1995:296).
Revisorernas uppgifter
7 §
Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga nämnders verksamhetsområden.
Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är tillräcklig. Lag (1995:296).
8 §
Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat församlingen ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter.
9 §
Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också beredningar. Lag (1995:296).
Revisorernas rätt till upplysningar m.m.
10 §
Kyrkorådet och övriga nämnder samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som kyrkorådet och de övriga nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet.
11 §
Vad som sägs om nämnder i 10 § gäller också beredningar. Lag (1995:296).
Revisorernas förvaltning och protokoll
12 §
Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestämmer något annat.
Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 24 § om justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll. Lag (1995:296).
Revisionsberättelse
13 §
Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret.
Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anledningen till den anges i berättelsen.
Anmärkningar får riktas mot
kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar, samt
de enskilda ledamöterna i sådana organ.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Lag (1995:296).
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
14 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).
15 §
Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att skadeståndstalan skall väckas.
Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Lag (1995:296).
Revisionsreglemente
16 §
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Lag (1995:296).
Kyrkliga samfälligheter
17 §
I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1--16 §§. Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.
Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd som bestämmer när detta skall ske.
Lag (1995:296).
21 kap. Församlingsskatt
1 §
Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kommunalskattelagen (1928:370).
Den som är medlem i en icke-territoriell församling är inte skyldig att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbokförd.
Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.
Skattesats
2 §
När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.
Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.
3 §
Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.
Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.
22 kap. Laglighetsprövning
1 §
Varje person som är medlem i en församling har rätt att få lagligheten av församlingens beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. Lag (1995:296).
2 §
Följande beslut får överklagas:
kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut,
beslut av kyrkorådet eller en annan nämnd, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, samt
sådana beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 12 § andra stycket. Lag (1995:296).
3 §
Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Lag (1995:296).
Hur besluten överklagas
4 §
Ett beslut överklagas skriftligt.
I sitt överklagande skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.
5 §
Överklagandet skall ges in till länsrätten. Lag (1995:296).
Klagotid
6 §
Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.
Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. Lag (1995:296).
7 §
Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till församlingen i stället för till länsrätten, skall överklagandet ändå prövas. Lag (1995:296).
Grunder för laglighetsprövningen
8 §
Ett överklagat beslut skall upphävas, om
det inte har tillkommit i laga ordning,
beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen,
det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
beslutet strider mot lag eller annan författning.
Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Lag (1995:296).
9 §
Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.
10 §
Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Lag (1995:296).
Processuella frågor
11 §
Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall församlingen anses som part.
Länsrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överklagandet, om det behövs. Lag (1995:296).
12 §
Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande.
Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. Lag (1995:296).
13 §
Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296).
14 §
Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av församlingen och av de personer som anges i 1 §. Lag (1995:296).
Rättelse av verkställighet
15 §
Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter Lag (1995:296).
16 §
I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas 1--15 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut får överkagas också av en församling som ingår i samfälligheten. Lag (1995:296).
SJÄTTE AVDELNINGEN
Den regionala organisationen
23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter
1 §
Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenheter som anges i 2 §.
2 §
Stiftssamfälligheten skall
främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk,
främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser.
Utvidgad verksamhet
3 §
Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet.
Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet.
Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäktige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.
Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet
4 §
Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.
5 §
Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäktige.
För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.
6 §
Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.
Arkiv
7 §
I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga samfälligheters arkiv.
Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision, församlingsskatt och laglighetsprövning tillämpas på stiftssamfälligheter
8 §
Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:
19 kap. 1--5 och 7--20 §§ om ekonomisk förvaltning,
20 kap. 1--16 §§ om revision,
21 kap. 2 och 3 §§ om församlingsskatt,
22 kap. 1--15 §§ och 16 § andra stycket om laglighetsprövning.
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början. Lag (1995:296).
24 kap. Stiftsfullmäktige
1 §
Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i fullmäktige.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.
2 §
Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast underrättas om beslutet.
3 §
För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många ersättare.
Valbarhet
4 §
Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som
är folkbokförd inom valkretsen,
tillhör Svenska kyrkan, och
har fyllt 18 år senast på valdagen.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den valkrets som den församlingen tillhör.
Valbar är dock inte
den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen,
den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Lag (1995:1211).
Valbar är dock inte
den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen,
den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Valet till stiftsfullmäktige
5 §
Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på stiftsfullmäktige
6 §
Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 8--13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.
Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.
Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har
-- de personer som anges i 4 § tredje stycket,
-- ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
-- en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
-- ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt, eller
-- anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet.
Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Lag (1995:296).
25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter
1 §
Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
2 §
Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som stiftsstyrelsen anser behövs.
I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofull- mäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt särskilda föreskrifter ankommer på den.
Ledamöter och ersättare
3 §
Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens ersättare.
4 §
Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.
För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
5 §
Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som
är folkbokförd inom stiftet,
tillhör Svenska kyrkan, och
som har fyllt 18 år senast på valdagen.
Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare. Lag (1995:1211).
Valperiodens längd
6 §
Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat.
Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Ordförandeskapet
7 §
Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.
I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten
8 §
Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträden.
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när denne har förhinder, domprosten. I stiftsstyrelsen och andra nämnder i Uppsala stift gäller vad som nu har sagts om biskopen också för den biträdande biskopen.
Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.
Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Lag (1995:296).
26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd
1 §
I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.
Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Ledamöter och ersättare
2 §
Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
3 §
Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är folkbokförd inom stiftet och tillhör Svenska kyrkan.
Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är dock inte valbar. Lag (1995:1211).
Tidpunkt för valet m.m.
4 §
Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden
5 §
Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 25 § om framställningar till kyrkoråden m. m.,
17 kap. 28--34 §§ om reglemente och delegering.
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Lag (1995:296).
Därvid skall följande gälla.
Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
27 kap. Domkapitel m.m.
1 §
I varje stift skall det finnas ett domkapitel.
Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på det.
Ledamöter och ersättare
2 §
Domkapitlet består av följande ledamöter:
biskopen som ordförande,
domprosten som vice ordförande,
en präst vald av stiftets präster,
tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.
Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller domprosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som ledamot adjungera en präst som har anställning inom stiftet.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.
3 §
Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.
Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva denna.
4 §
I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande.
5 §
När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman, som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som ledamot i domkapitlet.
Ledamoten skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamoten väljs av det nyvalda kyrkorådet
För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare. Lag (1997:167).
Sekreteraren i domkapitlet
6 §
För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen förordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.
7 §
Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Lag (1995:1211).
Personal och lokaler m.m.
8 §
Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Valbarhet
9 §
Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i stiftssamfälligheten.
Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som
är folkbokförd inom stiftet,
tillhör Svenska kyrkan, och
har fyllt 18 år senast på valdagen.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valet av ledamöter och ersättare i domkapitlet
10 §
Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får överklagas finns i 44 kap.
Hovkonsistoriet
11 §
I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogenheter med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot församlingarna.
28 kap. Biskopar
1 §
Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet
fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på biskopen i stiftet,
varje år visitera så många församlingar som möjligt,
utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,
utse vikarier för kontraktsprostar.
Biträdande biskops uppgifter
2 §
Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträdande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på biskopen i stiftet.
Visitationer
3 §
Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.
Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.
Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.
Förhinder för biskopen
4 §
När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig får domkapitlet
utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,
besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får lämna över till någon annan.
Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har förhinder, tillämpas dock första stycket.
Sekreterare åt biskopen
5 §
Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp som behövs.
I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.
SJUNDE AVDELNINGEN
Den centrala organisationen
29 kap. Kyrkomötet
1 §
Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall det finnas ersättare.
Bara den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot. Lag (1995:1211).
2 §
Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.
Valen till kyrkomötet
3 §
Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val.
Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får överklagas finns i 46 kap.
4 §
Val till kyrkomötet förrättas vart fjärde år.
Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod. Lag (1997:167).
Svenska kyrkans centralstyrelse
5 §
Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.
6 §
Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut.
Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, om uppgi fterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något annat organ som tillsätts av kyrkomötet.
7 §
Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.
8 §
För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall kyrkomötet välja en biskop som ersättare.
För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika många ersättare.
Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen.
9 §
Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande.
Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.
Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m. m. finns i 30 kap.
Kyrkomötets uppgifter
10 §
Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet.
Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.
Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet. Lag (1997:754).
11 §
Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon annan lag.
I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till regeringen.
Kyrkomötets normgivning
12 §
Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:
Svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
Svenska kyrkans böcker,
Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.
13 §
Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om
det kyrkliga ämbetet,
Svenska kyrkans böcker,
Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt
kollekter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket 2--4. Lag (1996:295).
Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.
14 §
Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan tid.
Vidare skall kyrkomötet sammanträda för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det (extra sammanträde). Lag (1997:754).
15 §
har upphävts genom lag (1997:754).
16 §
Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap. 37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en ledamots eller ersättares behörighet.
En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
Ordförandeskapet
17 §
Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande.
Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.
Närvarorätt
18 §
De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.
Hur kyrkomötets ärenden bereds
19 §
Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något utskott.
20 §
Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
21 §
Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.
22 §
Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.
23 §
Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Lag (1997:754).
Hur kyrkomötets ärenden avgörs
24 §
Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 § andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Lag (1997:754).
25 §
Varje ledamot av kyrkomötet har en röst.
Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om.
Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.
26 §
Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska kyrkans lära eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder.
Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.
27 §
Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om 26 § är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.
28 §
Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det behövs.
Föreligger ett yrkande som avses i 26 § att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.
Val inom kyrkomötet
29 §
Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrkomötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.
30 §
Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning begärs.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på så många personer som valet avser.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
31 §
Om ersättare för ledamöter i ett organ som tillsätts av kyrkomötet inte väljs proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Hur man överklagar val inom kyrkomötet
32 §
Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats.
Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagandet.
33 §
Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 32 § tillämpas be stämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet, kammare och talmannen skall i stället gälla Svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.
30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse
1 §
Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse är den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år senast på dagen för valet.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valperiod
2 §
Valet av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse skall för rättas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
När sammanträden skall hållas
3 §
Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden.
Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är skyldig att sa mmankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det.
Beslutförhet
4 §
Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Omröstning
5 §
Som Svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.
Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen
6 §
Tjänster vid Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrelsen.
Överklagande av centralstyrelsens beslut
7 §
Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos Kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt föreskrivet.
31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd
1 §
Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.
Ledamöter och ersättare
2 §
Kyrkomötets besvärsnämnd består av
en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha varit ordinarie domare,
en biskop, och
tre andra ledamöter.
För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.
För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs särskilt.
Valbarhet
3 §
Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211).
Valperiod
4 §
Valet av Kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas vid kyrkomötets första sam manträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Beslutförhet
5 §
Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen och minst två andra ledamöter är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Omröstning
6 §
Om det i Kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock ti llämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att ut öva det kyrkliga ämbetet.
Överklagande
7 §
Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte överklagas.
ÅTTONDE AVDELNINGEN
Biskops- och prästtjänster
32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster
1 §
Föreskrifterna i detta kapitel och i 33--35 kap. tillämpas på biskopstjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat än Hovförsamlingen.
Biskopstjänster
2 §
I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.
I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en tjänst som biträdande biskop.
Prästtjänster i pastoraten
3 §
I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.
I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet.
I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.
Prästtjänster i stiftssamfälligheterna
4 §
I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kontrakts adjunkt och pastorsadjunkt.
Inrättande av biskops- och prästtjänster
5 §
Frågor om inrättande av biskopstjänster och tjänster som domprost prövas av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kon traktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.
Vakanthållning och indragning av prästtjänster
6 §
När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts- adjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig skall stiftsstyrelsen pröva om den behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.
Behörighet
7 §
Av föreskrifterna i 2 kap. 4 § framgår att bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.
En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst.
8 §
Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som särskilt vill kor för innehav och utövande av biskopstjänster och tjänster som domprost.
9 §
Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i övrigt ska ll gälla för behörighet till prästtjänster.
10 §
Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.
Avlöningsförmåner för präster m. m.
11 §
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.