Förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

Typ Förordning
Publicering 2002-12-12
Senast uppdaterad 2025-01-01
Status I kraft
Departement Klimat- och näringslivsdepartementet
Källa Riksdagen
artiklar 90
Ändringshistorik JSON API
1.

Metoder och förfaranden för att undvika eller begränsa spridning av genetiskt modifierade organismer bortom utsättningsplatsen eller det avsedda området.

2.

Metoder och förfaranden för att skydda platsen mot tillträde av obehöriga.

3.

Metoder och förfaranden för att hindra att andra organismer tränger in på platsen.

C. Avfallshantering

1.

Typ av avfall som uppstår.

2.

Förutsedd avfallsmängd.

3.

Beskrivning av planerad avfallshantering.

D. Åtgärdsplaner i nödsituationer

1.

Metoder och förfaranden för att kontrollera de genetiskt modifierade organismerna vid oväntad spridning.

2.

Metoder för dekontaminering av påverkade områden, t.ex.

utrotning av de aktuella genetiskt modifierade organismerna.

3.

Metoder för omhändertagande eller sanering av växter, djur, jord osv., som exponerats i samband med eller efter spridningen.

4.

Metoder för isolering av det område som påverkats av spridningen.

5.

Åtgärdsplaner för att skydda människors hälsa och miljön om oönskade effekter uppträder.

Förordning (2010:1193). Bilaga 2 B

Obligatoriska uppgifter i ansökan om utsättning av genetiskt modifierade högre växter (GMHV)

I. Obligatoriska uppgifter i ansökningar enligt 2 kap.

A. Allmänna uppgifter

1.

Sökandens (företag, institution eller motsvarande) namn och adress.

2.

Den eller de ansvariga forskarnas namn, utbildning och erfarenhet.

3.

Projektets namn.

4.

Information om utsättningen.

a)

Utsättningens syfte.

b)

Planerade tidpunkter och varaktighet för utsättningen.

c)

Metod för utsättning av GMHV.

d)

Metod för att bereda och sköta utsättningsplatsen före, under och efter utsättningen, inklusive odlings- och skördemetoder.

e)

Ungefärligt antal växter (eller växter per kvadratmeter).

5.

Information om utsättningsplatsen.

a)

Utsättningsplatsens eller utsättningsplatsernas lokalisering och storlek.

b)

Beskrivning av ekosystemet på utsättningsplatsen, inklusive klimat, flora och fauna.

c)

Förekomst av sexuellt kompatibla vilda släktingar eller odlade växtarter.

d)

Avstånd till officiellt erkända biotoper eller skyddade områden som kan påverkas.

B. Vetenskapliga uppgifter

1.

Uppgifter om mottagarväxter eller, i förekommande fall, moderväxter.

a)

Fullständigt namn:

i)

familjenamn,

ii) släkte,

iii) art,

iv) underart,

v)

kultiverings- eller förädlingslinje, och

vi) vedertaget namn.

b)

Geografisk utbredning för och odling av växten inom Europeiska unionen.

c)

Uppgifter om reproduktion:

i)

reproduktionssätt,

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar reproduktionen, och

iii) generationstid.

d)

Sexuell kompatibilitet med andra odlade eller vilda växtarter, inbegripet uppgifter om de kompatibla arternas utbredning i Europa.

e)

Överlevnadsförmåga:

i)

förmåga att bilda strukturer för överlevnad eller groningsvila, och

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar överlevnadsförmågan.

f)

Spridning:

i)

spridningssätt och spridningens omfattning, och

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar spridningen.

g)

I de fall en växtart normalt sett inte odlas inom den Europeiska unionen, en beskrivning av dess naturliga livsmiljö, inklusive uppgifter om naturliga predatorer, parasiter, konkurrenter och symbionter.

h)

Potentiell interaktion, som är relevant för GMHV, som växten kan ha med organismer i det ekosystem där den vanligtvis odlas eller på andra håll, inklusive uppgifter om toxiska effekter på människor, djur och andra organismer.

2.

Molekylär karakterisering:

a)

Uppgifter om den genetiska modifieringen:

i)

beskrivning av de metoder som använts för den genetiska modifieringen,

ii) den använda vektorns egenskaper och ursprung, och

iii) ursprung för de nukleinsyror som använts för transformation liksom storlek och avsedd funktion för alla beståndsdelar i den sekvens som är avsedd att införas.

b)

Information om GMHV:

i)

allmän beskrivning av de egenskaper som har införts eller modifierats, och

ii) uppgifter om de sekvenser som faktiskt har införts eller tagits bort:

  • de införda sekvensernas storlek och antal kopior samt metoderna för karakterisering av dem,
  • storleken och funktionen hos eventuella borttagna områden,
  • de införda sekvensernas subcellulära lokaliseringar i växtcellerna (integrerade i cellkärnor, kloroplaster, mitokondrier eller bevarade i icke-integrerad form) och metoder för att bestämma dem,

iii) delar av växten där den införda sekvensen uttrycks, och

iv) den införda sekvensens genetiska stabilitet och GMHV:s fenotypiska stabilitet.

c)

Slutsatser efter den molekylära karakteriseringen.

3.

Uppgifter om särskilda riskområden:

a)

Eventuella ändringar i GMHV:s persistens, och invasivitet och dess förmåga att överföra genetiskt material till sexuellt kompatibla släktingar och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

b)

Eventuella ändringar i GMHV:s förmåga att överföra genetiskt material till mikroorganismer och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

c)

Förlopp för interaktion mellan GMHV och målorganismen (i tillämpliga fall) och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

d)

Potentiella ändringar i GMHV:s interaktion med icke-

målorganismer till följd av den genetiska modifieringen och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

e)

Potentiella ändringar av brukningsmetoder och hantering i samband med GMHV till följd av den genetiska modifieringen och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

f)

Potentiell interaktion med den abiotiska miljön och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

g)

Uppgifter om toxiska, allergiframkallande eller andra skadliga effekter på människors och djurs hälsa till följd av den genetiska modifieringen.

h)

Slutsatser om särskilda riskområden.

4.

Uppgifter om åtgärdsplaner för kontroll, övervakning, behandling efter utsättning och avfallshantering.

a)

Alla vidtagna åtgärder, bl.a.:

i)

geografisk och tidsmässig isolering från sexuellt kompatibla växtarter, såväl vilda släktingar och ogrässläktingar som grödor, och

ii) åtgärder för att minimera eller förhindra spridning av reproduktiva delar av GMHV.

b)

Beskrivning av metoder för att behandla platsen efter utsättningen.

c)

Beskrivning av metoder för att behandla det genetiskt modifierade växtmaterialet, inklusive avfall, efter utsättningen.

d)

Beskrivning av övervakningsplaner och övervakningsmetoder.

e)

Beskrivning av eventuella åtgärdsplaner för nödsituationer.

f)

Beskrivning av metoder och förfaranden för att

i)

undvika eller minimera spridning av GMHV utanför utsättningsplatsen,

ii) skydda platsen mot tillträde av obehöriga, och

iii) hindra att andra organismer tar sig in på platsen.

5.

Beskrivning av metoder för att detektera och identifiera GMHV.

6.

Uppgifter om tidigare utsättningar av GMHV, i tillämpliga fall.

II. Obligatoriska uppgifter i ansökningar enligt 3 kap.

A. Allmänna uppgifter

1.

Sökandens (företag, institution eller motsvarande) namn och adress.

2.

Den eller de ansvariga forskarnas namn, utbildning och erfarenhet.

3.

Beteckning och specifikation av GMHV.

4.

Ansökans omfattning (odling och eventuella övriga användningsområden).

B. Vetenskapliga uppgifter

1.

Uppgifter om mottagarväxter eller, i förekommande fall, moderväxter.

a)

Fullständigt namn:

i)

familjenamn,

iii) art,

iv) underart,

v)

kultiverings- eller förädlingslinje, och

vi) vedertaget namn.

b)

Geografisk utbredning för och odling av växten inom Europeiska unionen.

c)

Uppgifter om reproduktion:

i)

reproduktionssätt,

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar reproduktionen, och

iii) generationstid.

d)

Sexuell kompatibilitet med andra odlade eller vilda växtarter, inbegripet kompatibla arters utbredning i unionen.

e)

Överlevnadsförmåga:

i)

förmåga att bilda strukturer för överlevnad eller dvala, och

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar överlevnadsförmågan.

f)

Spridning:

i)

spridningssätt och spridningens omfattning, och

ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar spridningen.

g)

I de fall en växtart normalt sett inte odlas inom unionen, en beskrivning av dess naturliga livsmiljö, inklusive uppgifter om naturliga predatorer, parasiter, konkurrenter och symbionter.

h)

Potentiell interaktion som är relevant för GMHV och som växten kan ha med organismer i det ekosystem där den vanligtvis odlas eller på andra håll, inklusive uppgifter om toxiska effekter på människor, djur och andra organismer.

2.

Molekylär karakterisering.

a)

Uppgifter om den genetiska modifieringen:

i)

beskrivning av de metoder som använts för den genetiska modifieringen,

ii) den använda vektorns egenskaper och ursprung, och

iii) ursprung för de nukleinsyror som använts för transformation, storlek och avsedd funktion för alla beståndsdelar i de sekvenser som är avsedda att införas.

b)

Uppgifter om den genetiskt modifierade växten:

i)

beskrivning av de egenskaper som har införts eller modifierats.

ii) uppgifter om de sekvenser som faktiskt har införts eller tagits bort:

  • storleken på och antal kopior av alla detekterbara införda sekvenser, både fullständiga och partiella, samt metoderna för att bestämma dem,
  • det införda genetiska materialets organisering och sekvenser för varje införingsställe i ett standardiserat elektroniskt format,
  • storleken och funktionen hos eventuella borttagna områden,
  • de införda sekvensernas subcellulära lokaliseringar (integrerade i cellkärnor, kloroplaster, mitokondrier eller bevarade i icke-integrerad form) och metoder för att bestämma dem,
  • för andra modifieringar än införande eller borttagning, det modifierade genetiska materialets funktion före och efter modifieringen samt direkta ändringar av genernas uttryck till följd av modifieringen,
  • sekvensuppgifter i standardiserat elektroniskt format för både 5'- och 3'-flankerande områden vid varje införingsställe,
  • bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att undersöka eventuella avbrott i kända gener,
  • samtliga öppna läsramar (en nukleotidsekvens som innehåller en följd av kodoner som inte avbryts av ett stoppkodon i samma läsram, ORF) inom den införda sekvensen (antingen till följd av strukturella förändringar eller inte) och de som skapats till följd av en genetisk modifiering vid föreningspunkter med genomiskt DNA,
  • bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att undersöka eventuella likheter mellan ORF och kända gener som kan ha negativa effekter,
  • primär struktur (aminosyrasekvens) och, i förekommande fall, andra strukturer av det nya protein som uttrycks,
  • bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att undersöka eventuell sekvenshomologi, och vid behov, strukturella likheter mellan nya proteiner som uttrycks och kända proteiner eller peptider som kan ha negativa effekter,

iii) uppgifter om den införda sekvensens uttryck:

  • metoder som använts för att analysera genuttryck tillsammans med deras prestanda,
  • uppgifter om den införda sekvensens utvecklingsmässiga uttryck under växtens livscykel,
  • delar av växten där den införda eller modifierade sekvensen uttrycks,
  • potentiellt oavsiktliga uttryck av nya ORF som identifierats enligt led ii sjunde strecksatsen och som utgör en säkerhetsrisk,
  • uppgifter om proteiners uttryck, inklusive rådata, som fåtts vid fältstudier och som har anknytning till grödans odlingsförhållanden, och

iv) den införda sekvensens genetiska stabilitet och GMHV:s fenotypiska stabilitet.

c)

Slutsatser efter den molekylära karakteriseringen.

3.

Jämförande analys av odlingsegenskaper och fenotypiska egenskaper och sammansättning:

a)

Val av konventionell motsvarighet och kompletterande jämförelseorganism.

b)

Val av platser för fältstudier.

c)

Försöksplan och statistisk analys av fältförsöksdata för den jämförande analysen:

i)

beskrivning av planen för fältstudier,

ii) beskrivning av relevanta aspekter av utsättningsmiljöerna, och

iii) statistisk analys.

d)

Val av växtmaterial för analys, om tillämpligt.

e)

Jämförande analys av odlingsegenskaper och fenotypiska egenskaper.

f)

Jämförande analys av sammansättning, om relevant.

g)

Slutsatser av den jämförande analysen.

4.

Särskilda uppgifter för varje riskområde.

För vart och ett av de sju riskområden som avses i avsnitt D.2 i bilaga 1 ska sökanden först beskriva vägarna som leder till skada och förklara i en kedja av orsak och verkan hur utsättningen av GMHV kan leda till skada, med beaktande av både fara och exponering.

Sökanden ska lämna in de uppgifter som följer av a-g, förutom om det inte är relevant mot bakgrund av den genetiskt modifierade organismens avsedda användningsområden.

a)

Uppgifter om persistens och invasivitet, inklusive genöverföring mellan växter.

i)

bedömning av om GMHV kan bli mer persistent eller invasiv och de negativa miljöeffekterna till följd av detta,

ii) bedömning av om GMHV kan överföra transgener till sexuellt kompatibla släktingar och de negativa miljöeffekterna till följd av detta, och

iii) slutsatser om de negativa miljöeffekterna till följd av GMHV:s persistens och invasivitet, inklusive negativa miljöeffekter till följd av genöverföring mellan växter.

b)

Genöverföring mellan växter och mikroorganismer:

i)

bedömning av om nya införda DNA kan överföras från GMHV till mikroorganismer och de negativa effekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa effekterna av överföring av nya införda DNA från GMHV till mikroorganismer på människors och djurs hälsa och miljön.

c)

GMHV:s interaktion med icke-målorganismer, om tillämpligt:

i)

bedömning av om förändringar kan uppstå i direkt och indirekt interaktion mellan GMHV och målorganismer och de negativa miljöeffekterna,

ii) bedömning av om målorganismen kan utveckla resistens mot det protein som uttrycks (på grundval av tidigare utveckling av resistens mot konventionella bekämpningsmedel eller transgena växter med liknande egenskaper) och de negativa effekterna till följd av detta, och

iii) slutsatser om negativa miljöeffekter av GMHV:s interaktion med målorganismer.

d)

GMHV:s interaktion med icke-målorganismer:

i)

bedömning av om direkt och indirekt interaktion kan uppstå mellan GMHV och icke-målorganismer, inklusive skyddade arter, och de negativa miljöeffekterna till följd av detta. Bedömningen ska också beakta potentiella negativa effekter på relevanta ekosystemtjänster och på arter som tillhandahåller dessa tjänster, och

ii) slutsatser om negativa miljöeffekter av GMHV:s interaktion med icke-målorganismer.

e)

Inverkan av specifika metoder för odling, hantering och skörd:

i)

i fråga om GMHV för odling, en bedömning av förändringar i de specifika metoderna för odling, hantering och skörd som används för GMHV, och de negativa miljöeffekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa miljöeffekterna av de specifika metoderna för odling, hantering och skörd.

f)

Effekter på biogeokemiska processer:

i)

bedömning av förändringar i de biogeokemiska processerna inom det område där GMHV ska odlas och i dess omgivningar, och de negativa effekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa effekterna av biogeokemiska processer.

g)

I fråga om effekter på människors eller djurs hälsa:

i)

bedömning av om direkta eller indirekta effekter som GMHV skulle kunna ha på personer som arbetar med eller kommer i kontakt med dem, inklusive genom pollen eller damm från en bearbetad GMHV, och en bedömning av de negativa effekterna av detta på människors hälsa,

ii) vad gäller GMHV som inte är avsedda som livsmedel, men där mottagar- eller föräldraorganismerna kan vara avsedda som livsmedel, en bedömning av sannolikheten för och eventuella negativa effekter på människors hälsa till följd av oavsiktligt intag,

iii) bedömning av potentiella negativa effekter på djurs hälsa till följd av djurs oavsiktliga intag av en GMHV eller material från den växten, och

iv) slutsatser om effekter på människors eller djurs hälsa.

h)

Utvärdering av den totala risken och slutsatser. En sammanfattning ska lämnas av alla slutsatser för varje riskområde. Sammanfattningen ska beakta riskkarakteriseringen i enlighet med steg 1-4 i den metodik som beskrivs i avsnitt C.3 i bilaga 1 och de föreslagna riskhanteringsstrategierna i enlighet med avsnitt C.3 punkt 5 i bilaga 1.

5.

Beskrivning av metoder för detektion och identifiering av GMHV.

6.

Uppgifter om tidigare utsättningar av GMHV, i tillämpliga fall. Förordning (2020:832).

Bilaga 3

Ytterligare uppgifter

I denna bilaga ges en allmän beskrivning av ytterligare uppgifter som ska lämnas i en ansökan om tillstånd till utsläppande på marknaden. I bilagan ges även en beskrivning av de uppgifter som krävs för märkning, såväl av produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer och som ska släppas ut på marknaden som av genetiskt modifierade organismer som är undantagna från bestämmelserna om utsläppande på marknaden i enlighet med 3 kap. 1 § 1 och 2. De krav på märkning som ställs i 4 kap. 1 § andra stycket ska tillgodoses genom lämpliga rekommendationer och restriktioner för användningen av dessa genetiskt modifierade organismer.

A. Utöver det som anges i bilagorna 2, 2 A och 2 B ska följande uppgifter lämnas i ansökan om tillstånd till utsläppande på marknaden av en produkt som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer

1.

Produktens föreslagna handelsbeteckning och namn på de genetiskt modifierade organismer som den innehåller, och ett förslag till unik identitetsbeteckning för den genetiskt modifierade organismen som skapats i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari

2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer. Sedan tillstånd har getts ska uppgifter om eventuella nya handelsbeteckningar lämnas till den behöriga myndigheten.

2.

Namn och fullständig adress för den person som är etablerad i Europeiska unionen och som svarar för utsläppandet på marknaden, antingen detta är tillverkaren, importören eller distributören.

3.

Namn och fullständig adress för den eller de personer som lämnar kontrollprover.

4.

Beskrivning av hur produkten, och den genetiskt modifierade organism som utgör eller ingår i en produkt, är avsedd att användas. Skillnader i användningen eller hanteringen av den genetiskt modifierade organismen jämfört med liknande produkter som inte är genetiskt modifierade bör belysas.

5.

Beskrivning av det geografiska område eller de geografiska områden och miljötyper där produkten är avsedd att användas inom unionen inbegripet, om det är möjligt, en beräkning av användningens omfattning i varje område.

6.

Tänkta kategorier av användare t.ex. industri, jordbruk och övriga yrkesutövare, konsumenter i allmänhet.

7.

Metoder för detektering, identifiering och, i förekommande fall, kvantifiering av transformationshändelsen och prover av de genetiskt modifierade organismerna och kontrollprover till dessa samt information om var referensmaterialet finns tillgängligt. Uppgifter som av skäl som hänför sig till deras konfidentiella natur inte kan införas i den offentliga delen av de register som avses i artikel 31.2 i direktiv 2001/18/EG ska identifieras.

8.

Föreslagen märkning på en etikett eller i ett följedokument. Denna ska innehålla, åtminstone i komprimerad form, en handelsbeteckning för produkten, en förklaring att

"denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer", den genetiskt modifierade organismens namn och de uppgifter som avses i punkt 2. Märkningen bör ange hur uppgifter kan erhållas i den offentliga delen av registret.

B. Utöver det som anges i punkt A ska, i enlighet med 3 kap. 4 §, följande uppgifter lämnas i ansökan om tillstånd när det är relevant

1.

Åtgärder som ska vidtas vid oavsiktlig utsättning eller missbruk.

2.

Särskilda instruktioner eller rekommendationer för lagring och hantering.

3.

Särskilda instruktioner till sökanden för att denne ska kunna genomföra övervakning och rapportering. Om det behövs ska sådana instruktioner även rikta sig till behörig tillsynsmyndighet, så att denna kan få nödvändig information om eventuella negativa effekter. Dessa instruktioner bör stämma överens med bilaga 4 del C.

4.

Föreslagna restriktioner för användningen av den genetiskt modifierade organismen, exempelvis uppgifter om var produkten får användas och för vilket ändamål.

5.

Föreslagen förpackning.

6.

Beräknad produktion i eller import till Europeiska unionen.

7.

Föreslagen ytterligare märkning. Detta kan innefatta, åtminstone i komprimerad form, de uppgifter som avses i punkterna A4, A5, B1, B2, B3 och B4. Förordning (2020:832).

Bilaga 4

Övervakningsplan

I denna bilaga ges en allmän beskrivning av det mål som ska uppnås och de allmänna principer som ska följas för att utforma den övervakningsplan som avses i 3 kap. 4, 17, 31 och 32 §§.

Vid tillämpningen av denna bilaga ska hänsyn tas till de tekniska vägledande kommentarer som utarbetas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG, i syfte att förenkla genomförandet och förklaringarna av denna bilaga.

A. Mål

Målet med en övervakningsplan är att

  • bekräfta att alla antaganden i riskbedömningen om förekomst och verkan av eventuella negativa effekter av den genetiskt modifierade organismen eller dess användning är korrekta, och
  • identifiera förekomsten av sådana negativa effekter på människors hälsa eller miljön som kan följa av den genetiskt modifierade organismen eller dess användning, och som inte förutsågs i riskbedömningen.

B. Allmänna principer

I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 4, 17, 31 och 32 §§ ska övervakning äga rum efter det att tillstånd har getts till utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad organism.

Tolkningen av de uppgifter som insamlats genom övervakning bör göras mot bakgrund av andra befintliga miljöförhållanden och annan verksamhet. När förändringar i miljön observeras bör ytterligare bedömning övervägas för att fastställa om de är en följd av den genetiskt modifierade organismen eller användning av den, eftersom sådana förändringar kan vara en följd av andra miljöfaktorer än utsläppandet av den genetiskt modifierade organismen på marknaden.

Erfarenheter och data som samlas in genom övervakning av experimentell utsättning av genetiskt modifierade organismer kan vara till hjälp vid utformningen av det övervakningssystem som ska tillämpas efter utsläppandet på marknaden och som krävs för att få marknadsföra produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer.

C. Utformning av övervakningsplanen

Övervakningsplanen bör utformas enligt följande.

1.

Planen bör vara så detaljerad som varje enskilt fall kräver med hänsyn till riskbedömningen.

2.

I planen bör beaktas den genetiskt modifierade organismens egenskaper, den avsedda användningens egenskaper och omfattning samt omfattningen av relevanta miljöförhållanden där den genetiskt modifierade organismen förväntas sättas ut.

3.

Genom planen bör införlivas allmän övervakning av oförutsedda negativa effekter och, om nödvändigt, fallspecifik övervakning som inriktar sig på negativa effekter som identifierats i riskbedömningen.

3.1 Fallspecifik övervakning bör genomföras under tillräckligt lång tid för att upptäcka omedelbara och direkta samt, i förekommande fall, fördröjda eller indirekta effekter som har identifierats i riskbedömningen.

3.2 Vid tillsynen bör, i förekommande fall, redan etablerade rutinmässiga tillsynsmetoder användas, så som övervakning av lantbruksväxter, växtskydd, veterinärmedicinska produkter eller läkemedel. En förklaring bör ges om hur relevanta upplysningar som samlats in genom etablerade rutinmässiga tillsynsmetoder kommer att göras tillgängliga för tillståndshavaren.

4.

Planen bör underlätta systematisk observation av utsättningen av en genetiskt modifierad organism i den mottagande miljön och tolkning av dessa observationer med avseende på människors hälsa och miljön.

5.

I planen bör fastställas vem av tillståndshavaren eller odlaren som ska genomföra de olika uppgifter som krävs enligt övervakningsplanen och vem som är ansvarig för att se till att övervakningsplanen upprättas och genomförs på lämpligt sätt. Denne ska se till att det finns kontaktvägar för att informera tillståndshavare och den behöriga myndigheten om eventuella observerade negativa effekter på människors hälsa eller miljön

(tidpunkter och intervaller för rapporter om resultaten av övervakningen ska anges).

6.

I planen bör beaktas mekanismerna för att identifiera och bekräfta eventuella observerade negativa effekter på människors hälsa eller miljön. Den bör göra det möjligt för tillståndshavaren eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors hälsa och miljön. Förordning (2020:832).

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.

Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens. Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.